tisdag 15 september 2009

En hel vecka utan honom...

Det ska vara en skön vecka. En vecka där jag kan ta det lugnt och bara vara jag. Få sova lite extra, göra sånt jag inte hinner annars, ladda batterierna och så vidare. Men mest blir de en vecka av massa stress för att hinna beta av den oändliga att-göra-listan och att försöka fly saknaden efter sonen. Det är svårt att släppa att han är borta så länge från mig.

Jag har svårt att vara i stunden. Ta vara på det som är just nu. När sonen är hos pappa längtar jag och vill ha hem honom. När han är hos mig kommer jag på en miljon saker som ska göras när han är borta. Jag är alltid påväg. Aldrig riktigt här. Borde träna på det. Njuta varje minut.

Jag borde verkligen försöka tänka annorlunda. Jag tränar på att ändra mina tankar. Borde vara nöjd med det man har gjort och hunnit mer istället för att fokusera på det dåliga eller det man inte hann med. Vi är så inställda på att bara se de negativa.

Resten av den här veckan ska bli bra och jag ska varva måsten med mycket kul. Tanka mig själv och sen ha en underbaqr vecka med min son!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar